Perseverance är en markfarkost som utvecklats av NASA, som för
närvarande strövar omkring på Mars.Nu har den uppmärksammats genom att
den upptäckt en fläck på en sten som enligt de forskare som studerat de
kemiska analyser som gjorts på plats av Perseverance, med stor
sannolikhet är rester av liv, som faúnits på Mars för mycket länge
sedan.
Man kan läsa om detta i denna artikel på CNN:s webbsida och eller se om det i denna video på Anton Petrovs YouTube-kanal.
Det
verkar lovande. I synnerhet som ärkeskeptikern Petrov, som nästan
rutinmässigt brukar avfärda rapporter om allt eventuellt utomjordiskt,
faktiskt för en gångs skull blir riktigt imponerad.
Han citerar
forskare som säger att sannolikheten för att det som kan ses och
analyseras av Perseverance är orsakat av (tidigare existerande)
livsformer är större än att det inte är det.
Han följer förstås genast upp det med en serie av skeptiska markeringar, men ändå.
Det
slutliga svaret på frågan skulle man kanske få om NASA kunde skicka upp
en sond som skulle kunna hämta fragment från stenen till jorden. Det är
dock extra svårt just nu eftersom den vetenskapsfientliga Trumpregimen
skurit ner anslagen till NASA.
Som bekant vill den hellre satsa pengar på den Gestapoliknande polisstyrkan ICE och på skattesänkningar för de rikaste.
Om
det nu verkligen handlar om bevarade rester av uråldrigt liv på Mars
betyder det kanske inte nödvändigtvis att det skapats oberoende av de
processer som skapade liv på jorden. Det skulle också kunna bero på att
liv kan sprida sig från en planet till en annan, exempelvis genom
meteoriter.
Den stora frågan vad gäller uppkomst av liv är om
detta lätt kan skapas spontant om de nödvändiga förutsättningarna
existerar, eller om den process där levande celler uppstår är extremt
osannolik.
Det sistnämnda brukar kreationister använda som
argument för att livet är skapat av Gud och inte genom evolution.
Astronomen och kosmologen Fred Hoyle brukade istället använda den som
ett argument för sin version av panspermiateorin. Som går ut på att
livet inte uppstår lokalt på planeter utan sprids genom rymden.
Enligt
Hoyle har jorden inte existerat tillräckligt länge för att steget från
organiska molekyler till levande celler skulle kunna tas. Men eftersom
han inte accepterade Big Bang-teorin utan trodde på ett universum som
funnits i oändlighet tyckte han sig ha funnit en lösning på problemet.
I oändligheten kan ju även de mest osannolika saker hända. Och när de väl har hänt kan de spridas...
Så
om vi finner (låt vara utdött) liv på Mars löser det inte frågan om det
är troligt att liv kan uppstå på olika ställen oberoende av varandra.
Men det är kanske inte det viktigaste. Om liv kan spridas genom rymden
ökar även det sannolikheten för att det kan finnas liv på andra
planeter.
Vilket jag hoppas att det gör.
Perseverance på Mars. Lägg märke till de ständigt upprepade rörelserna på bilden. :-)