Läste nyss ut en bok med titeln "Utomjordiskt : de första tecknen på intelligent liv". Den är skriven av Avi Loeb, världens kanske nu mest kända levande astronomiska teoretiker (efter att Stephen Hawking dog).
Avi Loeb är mest känd för att driva tesen att Oumuamua var en utomjordisk rymdfarkost. Men detta är ingen tillfällighet. Han har redan innan Oumuamus dök upp drivit linjen att det är mycket sannolikt att det finns utomjordiskt liv och att forskningen borde satsa mer tid och pengar på att finna det.
På så sätt har han hittat en nisch där han både kan bli akademiskt känd och tjäna pengar. Böcker av ledande akademiker som driver tesen att vi får besök av utomjordiska rymdskepp slår det mesta - och jag misstänker att boken kommer att läsas av betydligt fler än de böcker av hans kolleger som handlar om svarta hål, universums tre första minuter, eller mörk materia.
Nu finns det inte mer att läsa om Oumuamua i denna bok än man kan finna i tidningar, tidskrifter eller på nätet. Dessutom verkar den för mig ha egendomliga sakfel, syftesfel och konstiga formuleringar. Jag har svårt att avgöra om det beror på min bristande läsförståelse, bokens översättning eller (kanske minst troligt) språkliga brister i originalboken.
Men det viktigaste i boken är inte återberättelsen av storyn om Oumuamua. Det viktigaste är ett resonemang om astronomins prioriteringar.
Oerhört mycket mer tid och pengar läggs på (återigen) svarta hål, universums tre första minuter, eller mörk materia, än på sökandet efter utomjordiskt liv. Loeb ställer sig frågor som - vad är viktigast för mänskligheten - att få reda på om vi har sällskap i rymden - eller om (exempelvis) universum utvecklades på ett inflatoriskt sätt de första millisekunderna efter Big Bang..
Eller frågan om vi har utomjordiska farkoster som då och då besöker oss, visavi frågan om mörk materia finns eller är en ad hoc-förklaring för att hjälpa standardkosmologin. Jag förnekar inte alls att de senare frågorna är viktiga - men håller definitivt med Loeb om att de förstnämnda frågorna är mycket mer viktiga för dec flesta av oss.
Ändå satsas nästan
alla resurser på just de senare nämnda frågorna - medan ex.vis
SETI-projektet som ska forska om utomjordiskt liv får så oerhört mycket
mindre - om man jämför, närmast nålpengar.
Prioriteringen är svår att förstå - i synnerhet som det numera finns så oerhört många exo-planeter som upptäckts i beboeliga zoner runt stjärnor i vår galax.
Prioriteringen är i själva verket så svår att förstå att
jag skulle kunna börja tänka på rent Arkiv X-liknande
konspirationsteorier i mina funderingar kring frågan varför. Dvs om jag
hade varit en sådan skum konspirationsteoretiker själv.
Men det är jag förstås inte. ;-)
