Perseverance är en markfarkost som utvecklats av NASA, som för närvarande strövar omkring på Mars.Nu har den uppmärksammats genom att den upptäckt en fläck på en sten som enligt de forskare som studerat de kemiska analyser som gjorts på plats av Perseverance, med stor sannolikhet är rester av liv, som faúnits på Mars för mycket länge sedan.
Man kan läsa om detta i denna artikel på CNN:s webbsida och eller se om det i denna video på Anton Petrovs YouTube-kanal.
Det verkar lovande. I synnerhet som ärkeskeptikern Petrov, som nästan rutinmässigt brukar avfärda rapporter om allt eventuellt utomjordiskt, faktiskt för en gångs skull blir riktigt imponerad.
Han citerar forskare som säger att sannolikheten för att det som kan ses och analyseras av Perseverance är orsakat av (tidigare existerande) livsformer är större än att det inte är det.
Han följer förstås genast upp det med en serie av skeptiska markeringar, men ändå.
Det slutliga svaret på frågan skulle man kanske få om NASA kunde skicka upp en sond som skulle kunna hämta fragment från stenen till jorden. Det är dock extra svårt just nu eftersom den vetenskapsfientliga Trumpregimen skurit ner anslagen till NASA.
Som bekant vill den hellre satsa pengar på den Gestapoliknande polisstyrkan ICE och på skattesänkningar för de rikaste.
Om det nu verkligen handlar om bevarade rester av uråldrigt liv på Mars betyder det kanske inte nödvändigtvis att det skapats oberoende av de processer som skapade liv på jorden. Det skulle också kunna bero på att liv kan sprida sig från en planet till en annan, exempelvis genom meteoriter.
Den stora frågan vad gäller uppkomst av liv är om detta lätt kan skapas spontant om de nödvändiga förutsättningarna existerar, eller om den process där levande celler uppstår är extremt osannolik.
Det sistnämnda brukar kreationister använda som argument för att livet är skapat av Gud och inte genom evolution. Astronomen och kosmologen Fred Hoyle brukade istället använda den som ett argument för sin version av panspermiateorin. Som går ut på att livet inte uppstår lokalt på planeter utan sprids genom rymden.
Enligt Hoyle har jorden inte existerat tillräckligt länge för att steget från organiska molekyler till levande celler skulle kunna tas. Men eftersom han inte accepterade Big Bang-teorin utan trodde på ett universum som funnits i oändlighet tyckte han sig ha funnit en lösning på problemet.
I oändligheten kan ju även de mest osannolika saker hända. Och när de väl har hänt kan de spridas...
Så om vi finner (låt vara utdött) liv på Mars löser det inte frågan om det är troligt att liv kan uppstå på olika ställen oberoende av varandra. Men det är kanske inte det viktigaste. Om liv kan spridas genom rymden ökar även det sannolikheten för att det kan finnas liv på andra planeter.
Vilket jag hoppas att det gör.
Perseverance på Mars. Lägg märke till de ständigt upprepade rörelserna på bilden. :-)
