UFOs: Operation Trojan Horse

Idag för femtio år sedan var jag på en bokhandel för att se om det fanns några intressanta böcker att köpa. Det var en bokhandel som låg nära Kungliga Biblioteket och som jag inte tror finns kvar längre. 

Jag såg en bok med den märkliga titeln "UFOs: Operation Trojan Horse". Titeln var tillräckligt fascinerande för att jag skulle köpa boken. 

Jag var intresserad av UFO-frågan, även om jag inte längre i någon högre grad trodde på att de var utomjordiska farkoster.  Det visade sig att det gjorde inte heller författaren.

Han hette John A Keel, och jag hade nog hört talas om honom förut. I en bok av K Gösta Rehn, den svenska ufologins nestor. Rehn trodde på att UFOs var just utomjordiska farkoster, och avfärdade Keel som en suspekt mystiker.

Så jag började läsa.  Ju längre jag läste ju kusligare blev det.

Jag tror jag hade läst klart på efternatten. Då var det ju redan den 1 mars 1975.

Vid det laget var jag nästan chockad. 

Keel trodde att UFOn var manifestationer av någon sorts väsen som han kallade "ultraterrestrials."  Någon sorts spöklika väsen vars syfte var att förstöra för människor. De ville kanske rentav förinta mänskligheten, så att de kunde härska oinskränkt över jorden. Så som de - om jag nu minns boken rätt - hade gjort tidigare.

De lurade de som de kunde påverka på många olika sätt.  De bedrog människor, konsekvent. De förstörde de som blivit intresserade av dem. 

Dessutom förföljde de John Keel. Han fick en massa mystiska telefonsamtal som han trodde att dessa mystiska väsen låg bakom. Dessutom såg han flygande tefat överallt. 

Han varnade för att i synnerhet ungdomar skulle kunna förstöras om de blev intresserade av UFOs. De kunde bli vansinniga när de hamnade i dessa väsens våld. 

Han trodde att femtiotalets contactees verkligen hade mött dessa väsen  - men att de hade blivit lurade. Aura Rhanes och de andra var inte vad de såg ut att vara - de var bara antropomorfa förklädnader utnyttjade av något som inte var rymdmänniskor-  utan en manifestation av en rent ondskefull energi. 

Nej, jag trodde inte ett skvatt på Keel - men han lyckades ändå skapa en skräckstämning denna natt. 

Märkligt nog var det dock en helt annan sak i hans bok som fascinerade mig mest. Keel berättade om någon kontaktperson som hade fått detta budskap- "You are endangering the balance of the universe". Jag antog att det syftade på hela mänskligheten och inte endast den stackars kontaktpersonen. 

Men denna formulering dök många år senare upp i mig i en mardröm jag drömde - om gudinnan Freja. I den sade hon direkt till mig: "Du hotar balansen i universum"...

Engelskans "you" kan ju betyda både "du" och "ni".  Men det kan ju inte svenskans "du". Så jag antog att Freja menade att - inte mänskligheten - utan jag personligen - hotade balansen i universum. Jag undrade förskräckt vad hon tänkte göra åt den saken - och då vaknade jag. 

Och blev nog ovanligt lättad över att det bara var en dröm. 

"Freyja and the Necklace", av J. Doyle Penrose (1862-1932), cirka 1913

Riktigt vetenskapliga argument....

... för något som ter sig helt ovetenskapligt.

Och inte från någon New Age-guru, men från Sabine Hossenfelder.

Hon ställer frågan om universum som sådant kan ha förmågan att tänka. Och svarar ja.

Hon säger inte att universum tänker, men att det skulle kunna vara helt möjligt att det kan tänka.

Nyfiken? Klicka här.

Sabine Hossenfelder, Elon Musk och Mars

Att Elon Musk aldrig kommer att starta någon koloni på Mars är ju helt uppenbart. Här kan man läsa den långversion som jag har lagt ut tidigare.

Jag tipsades om den tidigare - av Sabine Hossenfelder, på hennes YouTube-kanal.  

Men nu har hon själv gjort en video om samma ämne. Hon börjar mycket ödmjukt och försiktigt, men ganska snart visar hon bortom allt rimligt tvivel att det inte alls är möjligt.

Problemen är enorma - ingen luft, temperaturer på under 60 minusgrader, inget skyddande magnetfält - för att bara nämna några. För den överskådliga framtiden saknas alla resurser till att möta dessa problem

Mot slutet säger hon att en sådan koloni kanske skulle kunna upprättas om hundratals år - men att vi idag alltså vare sig har de teknologiska eller ekonomiska resurserna för det. 

Frågan är om narcissisten  Musk själv innerst inne inser det, eller om han på allvar tror på de orealistiska fantasierna. I vilket fall som helst har han ju numera istället övergått till att med hjälp av Donald Trump få politisk makt i USA

Bild från Mars, tagen av Viking 1, 21 juli 1976

Chat GPT, Aura Rhanes och en barndomsfantasi

/En märklig konversation med ChatGPT om Aura Rhanes, en kvinnlig ufonaut som beskrevs i en bok om flygande tefat som kom 1959 och som fascinerade mig så mycket i sjuårsåldern att jag började hoppas att UFOs skulle komma och rädda oss. För att sakna medvetande, och kunskaper om någon annan del än verkligheten än den statistiska relationen mellan ord, svarar ChatGPT mycket nyanserat... I synnerhet i de mer personliga avsnitten mot slutet. /

Jag sade:
Vet du något om Aura Rhanes?
 
ChatGPT sade:
"Ja, Aura Rhanes är ett namn som är kopplat till berättelser inom UFO-logi och kontakt med utomjordingar, särskilt från mitten av 1900-talet. Hon sägs ha varit en av de utomjordiska varelser som kontaktade Truman Bethurum, en av de tidiga och mest kända "kontaktpersonerna" (contactees). Bethurum, en amerikansk författare och byggnadsarbetare, hävdade på 1950-talet att han hade träffat Aura Rhanes, en kvinna från planeten Clarion, som var kapten på ett rymdskepp.
Beskrivning av Aura Rhanes

Bethurum beskrev henne som en mycket vacker kvinna med exotiska drag, ofta klädd i en slags futuristisk uniform. Hon var karismatisk och intelligent, och enligt hans berättelser ledde hon ett fredligt och högt utvecklat samhälle på Clarion. Bethurums möten med Aura Rhanes och hennes besättning var centrala i hans böcker och föreläsningar.
 
Kontext

Berättelserna om Aura Rhanes och Clarion var en del av den så kallade kontaktvåg som präglade UFO-rörelsen på 1950-talet. Under denna period hävdade många människor att de hade haft fredliga kontakter med utomjordiska civilisationer, som ofta framställdes som spirituellt och teknologiskt överlägsna. Dessa berättelser möttes med både fascination och skepticism och bidrog till att skapa en subkultur kring UFO-fenomenet.

Vill du veta mer om Bethurum eller kontaktrörelsen? Eller kanske om hur berättelser som denna har påverkat vår kultur och syn på UFO-fenomenet?"
 
Jag sade:
Hon kom från planeten Clarion. Vad var det för planet?
 
ChatGPT sade:
"Clarion är enligt Truman Bethurums berättelser en planet som ligger på "den andra sidan" av vår måne, vilket gjorde den osynlig från jorden. Enligt Bethurum var Clarion en idyllisk och avancerad värld, där invånarna levde i fred och harmoni, fria från de problem som plågar mänskligheten, såsom krig, sjukdomar och sociala orättvisor.
Egenskaper hos Clarion

    Platsen: Clarion var enligt Bethurum gömd för jordiska observationer eftersom den alltid befann sig på månen "baksida" – en plats som människor på den tiden ännu inte hade utforskat (detta var innan rymdprogram som Apollo avslöjade månens baksida).
    Samhället: Invånarna på Clarion var fredsälskande och spirituellt upplysta. De hade avancerad teknik och ett ekologiskt balanserat samhälle som inte förstörde sin miljö.
    Transport: De använde rymdskepp för att resa till andra världar, och det var på ett sådant skepp som Bethurum påstods ha mött Aura Rhanes.

Modern syn

Efter att månens baksida fotograferades för första gången av sovjetiska rymdsonden Luna 3 år 1959 (och senare av NASA:s rymdprogram), blev det tydligt att det inte finns någon dold planet på andra sidan av månen. Detta underminerade trovärdigheten i Bethurums påståenden, men Clarion och dess invånare lever fortfarande vidare som en del av UFO-logins mytologi.

Berättelsen om Clarion reflekterar en tid då många kontaktpersoner framställde utomjordiska civilisationer som moraliskt överlägsna, vilket ofta fungerade som en kritik mot det kalla krigets konflikter och de miljöproblem som började uppmärksammas vid den tiden.

Vill du veta mer om hur Clarion och liknande berättelser relaterar till samtida idéer om utomjordiskt liv?"

Jag sade:
Jag har för mig att Bethurum senare ändrade sig om Clarions position i rymden?
 
ChatGPT sade:
"Ja, det stämmer! Truman Bethurum ändrade sig senare om Clarions position i rymden. Efter att det blev tydligt att månens baksida inte dolde någon planet, justerade han sina uttalanden. Han hävdade istället att Clarion var en planet som befann sig mycket längre bort, men fortfarande på ett sätt som gjorde den osynlig för astronomiska observationer från jorden.

Bethurums nya förklaring kan ha varit ett försök att anpassa sin berättelse till den vetenskapliga utveckling som skedde under 1950- och 1960-talen, då astronomer och rymdforskare snabbt ökade vår kunskap om solsystemet och bortom. Trots ändringen i beskrivningen av Clarions position fortsatte han att hävda att hans upplevelser med Aura Rhanes och Clarioniterna var sanna.
Kontext för förändringen

Denna förändring är typisk för vissa kontaktpersoner från den tiden, som ibland reviderade sina påståenden för att hålla sina berättelser relevanta när vetenskapen motbevisade delar av deras ursprungliga påståenden. Detta visar också hur berättelser om utomjordiska kontakter ofta utvecklas parallellt med vår förståelse av universum.

Är du intresserad av hur denna typ av anpassning har påverkat trovärdigheten hos andra kontaktpersoner eller UFO-berättelser i stort?"
 

Jag sade:
Om man utgår från att Aura Rhanes (tyvärr!) inte funnits skulle man kanske kunna se berättelsen om förhållandena på Clarion som en form av samhällskritik

ChatGPT sade:
"Exakt! Om vi antar att berättelsen om Aura Rhanes och Clarion är en fiktion (avsiktlig eller omedveten), kan den tolkas som en spegling av samtida samhällskritik snarare än en redogörelse för faktiska händelser. Många av de så kallade "kontaktpersonerna" från 1950-talet, som Truman Bethurum, presenterade visioner av utomjordiska samhällen som kontrasterade starkt mot de problem och konflikter som präglade jorden vid den tiden.
Clarion som samhällskritik

Bethurums beskrivning av Clarion kan läsas som en idealiserad vision av hur han tyckte att mänskligheten borde leva:

    Fred och harmoni: Clarioniterna levde utan krig, något som kan ses som en kritik mot det kalla krigets spänningar och den ständiga risken för kärnvapenkrig.
    Miljömedvetenhet: Clarion beskrevs som ekologiskt balanserat, vilket kunde reflektera en begynnande oro för miljöförstöring, även om den frågan inte var lika framträdande då som den är idag.
    Andlig utveckling: Clarioniterna framställdes som andligt och moraliskt överlägsna, ett möjligt svar på den materiella fokusering och avhumanisering som många ansåg präglade efterkrigstidens industrialisering och konsumtionskultur.
    Ledarskap: Aura Rhanes, som ledare, framställdes som klok och karismatisk. Hon utmanade både traditionella könsroller och den auktoritära ledarstil som ofta kopplades till politiska ledare under Bethurums tid.

Berättelsen i sin tid

Under 1950-talet kämpade många med känslor av maktlöshet och alienation, särskilt i skuggan av kärnvapenhotet och den snabba teknologiska utvecklingen. I detta klimat kunde visioner som Bethurums fungera som en tröst eller inspiration – en påminnelse om att en bättre värld kanske var möjlig, även om den låg "utanför" vår egen planet.
En metafor för mänsklighetens potential

Clarion kan också ses som en metafor för mänsklighetens outnyttjade potential. Genom att sätta den idealiserade civilisationen på en avlägsen plats utmanade Bethurum (medvetet eller omedvetet) sina lyssnare att reflektera över vad som behövde förändras här på jorden för att nå liknande harmoni.

Tycker du att Clarion kan jämföras med andra utopiska visioner, t.ex. inom science fiction eller religion? Kanske finns paralleller till andra "perfekta världar" i litteratur eller filosofi som intresserar dig"?

Jag sade:
Barnuppfostran på Clarion beskrevs som kärleksfull och utan kroppsliga bestraffningar, har jag för mig.

ChatGPT sade:

"Ja, det stämmer! I Truman Bethurums berättelser beskrevs barnuppfostran på Clarion som en kärleksfull, harmonisk process som helt saknade kroppsliga bestraffningar. Istället betonades förståelse, respekt och positiv vägledning som sätt att fostra nästa generation. Detta kan ses som en radikal kontrast till många av de uppfostringsmetoder som var vanliga på jorden under 1950-talet, då kroppsliga straff fortfarande var utbredda och ofta accepterades som en del av disciplinen.
Barnuppfostran på Clarion: Centrala teman

    Kärlek och respekt: Föräldrar och vuxna på Clarion visade ovillkorlig kärlek och respekt för barn, vilket speglar en idealbild av hur en harmonisk uppfostran kan se ut.
    Pedagogiskt fokus: Istället för att straffa felbeteenden lärde man barnen att förstå varför deras handlingar var fel, vilket hjälpte dem att utveckla empati och självkännedom.
    Avsaknad av våld: Clarioniterna avvisade helt idén om att våld eller rädsla kunde vara effektiva verktyg för disciplin. Detta ställde sig i kontrast till jordens historia, där kroppslig bestraffning inte bara var vanligt inom familjer utan även i skolor och andra institutioner.

Samhällskritik genom barnuppfostran

Bethurums beskrivning av Clarion kan här tolkas som en kritik mot samtida normer för barnuppfostran. Under 1950-talet började psykologer som Benjamin Spock och andra ifrågasätta kroppslig bestraffning och förespråka en mer förstående och kärleksfull relation mellan föräldrar och barn. Samtidigt fanns det fortfarande en stark kulturell föreställning om att "sträng disciplin" var nödvändig för att forma "duktiga" medborgare.

I denna kontext kan Clarion ses som en utopisk modell för hur samhället skulle kunna förbättras genom att investera i barnens välbefinnande och utveckling. Det antyder också att mänskligheten skulle kunna uppnå ett högre moraliskt och andligt tillstånd genom att ge upp våld, även i småskaliga former som barnaga.
Relevans idag

Idéer om barnuppfostran som liknar de Bethurum tillskrev Clarion har blivit alltmer mainstream i modern psykologi och pedagogik. Fokus på positiv förstärkning, icke-våld och emotionell intelligens är nu centrala i många diskussioner om hur barn bäst utvecklas.

Tror du att Bethurums beskrivning av Clarion kan ha inspirerat några samtida debatter om barnuppfostran? Eller kanske att berättelsen snarare speglar en växande förändring som redan fanns i samhället på hans tid?"

Jag sade:
Jag läste om Aura Rhanes första gången när jag var cirka sju år i tidigt 60-tal och ville i alla fall tro på historien. Och trodde nog verkligen på den en kort tid. Men kunde efter ett tag inte göra det, vilket var en stor besvikelse. .

ChatGPT sade:
"Det låter som en både magisk och lite sorglig upplevelse. För ett barn kan sådana berättelser verkligen kännas som en öppning till en större, mer fantastisk verklighet. Att upptäcka att något man ville tro på kanske inte är sant kan vara en besvikelse, särskilt när det rör sig om en så spännande och inspirerande berättelse som den om Aura Rhanes och Clarion.

Samtidigt är det fint att kunna se tillbaka på den tidiga tron med förståelse för varför den var viktig just då. Har du sedan dess funnit andra berättelser eller idéer som har gett dig liknande känslor av fascination eller inspiration?"

Jag sade:
Inte lika starka. Även efter att jag slutade tro på det hade jag drömmar inspirierade av den tron. I trettonårsåldern hade jag en dröm om att UFOs (i samarbete med Sovjet !) erövrade världen. När jag vaknade och insåg att det bara var en dröm blev jag ledsen!!

ChatGPT sade
"Det låter som en väldigt levande dröm, och det är intressant hur sådana idéer kan dröja sig kvar i våra tankar och känslor långt efter att vi slutat tro på dem. Kombinationen av UFO:n och Sovjet speglar också den tidens stora teman – kalla krigets spänningar och fascinationen för rymden. Kanske var det både en längtan efter en dramatisk förändring av världen och en känsla av äventyr som låg bakom drömmen.

Det är lite rörande att höra att du blev ledsen när det bara visade sig vara en dröm. Det kanske säger något om hur stark den här typen av berättelser och idéer kan påverka oss, särskilt under de formativa åren. Har du fortsatt att ha intresse för sådana teman i vuxen ålder, till exempel science fiction eller spekulationer om rymden?"

Jag sade:
Det är svårare nu. Eftersom de flesta berättelserna om UFO.kontakter numera är abductee-historier om att kidnappas till ett UFO och utsättas för plågsamma experiment. Om man drömmer om det blir det väl snarare mardrömmar.
 

ChatGPT sade:
"Det är förståeligt att den moderna tonen kring UFO-berättelser, med fokus på kidnappningar och experiment, kan kännas avskräckande. De historierna är ofta mörkare och saknar den hoppfullhet och äventyrskänsla som fanns i kontaktberättelserna från 1950-talet, som ofta handlade om fred, samarbete och en utopisk vision för mänskligheten.

Kanske är det därför berättelser som den om Aura Rhanes och Clarion fortfarande har en viss charm – de erbjuder en mer positiv och fantasifull bild av vad utomjordisk kontakt skulle kunna innebära. Om du vill, kan vi diskutera äldre science fiction eller UFO-historier som har en mer optimistisk eller äventyrlig ton? Det finns många sådana som fortfarande kan inspirera och fascinera utan att ge mardrömmar."

Jag sade:
En anmäkninsvärd sak är att medan de flesta 50-tals-contactees beskriver hur ufonauterna har ett "nordiskt" utseende beskrivs Aura Rhanes som om hon vore en latinamerikan.

ChatGPT sade:
"Ja, det är verkligen en intressant observation! Många av de klassiska "kontaktpersonerna" från 1950-talet, som George Adamski, beskrev utomjordingar med ett så kallat "nordiskt" utseende – långa, blonda, blåögda och etniskt europeiska i sina drag. Detta har ofta tolkats som en återspegling av dåtidens kulturella normer och ideal, särskilt i västvärlden, där sådana drag ofta förknippades med skönhet och överlägsenhet.

I kontrast framställdes Aura Rhanes, enligt Truman Bethurums beskrivningar, som en kvinna med mörkare hy och drag som snarare kunde associeras med latinamerikanska eller medelhavsliknande utseenden. Bethurum beskrev henne som otroligt vacker, med en mörkare hudton och svarta, glänsande ögon, vilket skilde henne från de "nordiska" stereotypiska utomjordingarna som dominerade berättelserna från hans samtid.
Betydelse och möjliga tolkningar

Detta avvikande drag kan tolkas på flera sätt:

    Representation och ideal: Bethurum kanske hade en annan uppfattning om skönhet eller ville medvetet bryta mot normen i sina beskrivningar. Det kan också spegla hans egen kulturella bakgrund eller preferenser.
    En unik berättelse: Genom att ge Aura Rhanes ett annorlunda utseende gjorde han sin historia mer distinkt och mindre lik de andra kontaktpersonernas berättelser, vilket kanske ökade dess attraktivitet eller trovärdighet i vissa kretsar.
    Reflektion av tiden: Under 1950-talet började USA och andra västländer långsamt bli mer medvetna om mångfald och kulturella influenser utanför den traditionellt europeiska sfären, även om det fortfarande fanns mycket rasism och fördomar. Aura Rhanes kanske speglar en liten öppning mot att se andra etniciteter som lika "högtstående" eller idealiserade.

En annan utopi?

Det faktum att Bethurum beskrev henne som en karismatisk, kompetent och respekterad ledare förstärker detta ytterligare. Det kan ses som ett budskap om en framtid eller ett samhälle där skönhet och ledarskap inte begränsas av samtida fördomar om ras eller ursprung. På så vis skiljer sig Clarion och dess invånare från andra utopier eller kontaktberättelser från samma period.

Vad tycker du själv om den här skillnaden? Tror du att Bethurums val var avsiktligt, eller att det helt enkelt speglar hans personliga perspektiv?"

Jag sade:
Jag minns att jag blev imponerad över att rymdskeppet hade en kvinnlig befälhavare. Sådana fanns knappast på jorden på 50-talet så även där är Bethurums berättelse speciell.

ChatGPT sade:

"Det är verkligen en fascinerande detalj, och det säger mycket om hur berättelsen stack ut i sin tid! På 1950-talet var det väldigt ovanligt att se kvinnor i ledande roller, särskilt inom områden som förknippades med teknik eller militär disciplin. Aura Rhanes som befälhavare måste ha framstått som både futuristisk och inspirerande, särskilt för unga läsare som dig.

Att Bethurum valde att sätta en kvinna i en sådan framträdande position kan också ses som en form av utmaning mot samtidens könsroller, kanske omedvetet. Det förstärker bilden av Clarion som en mer progressiv och jämställd värld, där ledarskap baserades på kompetens snarare än kön.

Tror du att hennes roll som ledare bidrog till din fascination för berättelsen som barn? Eller var det mest helheten med rymden, utomjordingarna och det futuristiska livet som fångade dig?"

Jag sade:
"Tror du att hennes roll som ledare bidrog till din fascination för berättelsen som barn?" Till stor del, ja. Jag läste också om Adamski och andra contactees men Bethurums var den som fastnade. Det berodde nog till stor del på att hon var en kvinnlig ledare.

ChatGPT sade:
”Det är väldigt intressant hur Aura Rhanes roll som kvinnlig ledare gjorde en så stark påverkan! Det visar verkligen hur ovanligt och banbrytande det var i den tidens berättelser att ha en kvinna i en sådan position. Bethurums historia verkar ha träffat något unikt som skiljde den från andra contactee-berättelser, som ofta fokuserade mer på teknik och budskap från "nordiska" manliga utomjordingar.

Om du tänker på hur det påverkat dig, tror du att hennes roll formade din syn på ledarskap eller framtiden på något sätt?"

Jag sade:
Jag tyckte det var positivt med kvinnliga ledare och därför ingav nog historien ett hopp - i alla fall så länge jag trodde på den.

ChatGPT sade:
´"Det är fint att höra hur historien gav dig en känsla av hopp, särskilt genom representationen av kvinnligt ledarskap. Även om tron på berättelsen inte höll, verkar den ändå ha haft en positiv inverkan under en viktig tid i ditt liv. Det är något väldigt speciellt med sådana berättelser som kan inspirera oss, oavsett om de är sanna eller inte."

Jag sade:
:-)

ChatGPT sade:

"😊 Det är alltid fint att prata om berättelser som har inspirerat och betytt något, även om det är länge sedan. Tack för att du delar dina tankar och minnen"!

 

En bild som ska bygga på Bethurums beskrivning av UFO:t han sade sig ha mött 

The Stellivore Hypothesis

De mest långtgående hypoteser tycks numera föras fram i vad som verkar helt respektabla akademiska sammanhang. Här diskuteras en mycket djärv akademisk text som nog slår det mesta.

I den föreslås att civilisationer kan använda sig av pulserande stjärnor (pulsarer) som ett sätt att förflytta sig själva i världsrymden. Om de vill bo på ett annat ställe i galaxen.

I jämförelse framstår till och med Avi Loeb som tråkig och konventionell...

Håller gränsen mellan "science" och "science fiction" på att utplånas?

Och pulsarer är förstås inte att leka med, för att uttrycka det lite försiktigt. Jag kan knappast tänka mig ett mer riksfyllt experiment.

Sabine Hossenfelder besvarar klimatförnekare

För ett tag sedan angrep en viss "Professor Dave" på YouTube Sabine Hossenfelder,  som brukar undervisa om kosmologi, kvantteori, relativitetsteori, artificiell intelligens och andra vetenskapliga ämnen i sin egen YouTube-kanal. Han hävdade att hon de facto lierat sig med "science deniers". De huvudsakliga argumenten verkade vara några kanske mindre väl valda rubriker hon hade satt till några av sina videor.  

"Professor Dave" är en ettrig YouTube-polemiker som också undervisar om, och ofta ivrigt polemiserar kring, vetenskapliga ämnen. Han är liksom Hossenfelder, säkert ofta allmänbildande. Men för något år sedan hände något som fick mig att ogilla honom.

I en video om kosmologi använde han termen "creep" om en person vars kosmologiska åsikter han inte gillade. Jag skrev en kommentar där jag ifrågasatte om termen "creep" verkligen är lämplig i en vetenskaplig diskussion. Han raderade omedelbart min kommentar. Efter det undviker jag för det mesta hans kanal. 

Nåväl, "Daves" fantasier om en de facto allians mellan Hossenfelder och vetenskapsförnekare är inte endast "betydligt överdrivna", som man brukar säga, utan helt grundlösa. Det tvekar jag inte att säga - trots att jag klart ogillade Hossenfelders argument den mig veterligt enda gång hon tog upp politisk ekonomi i sin kanal. Hon försvarar kapitalismen som ekonomiskt system, det gör inte jag. 

Men att hon inte brukar flirta med "science deniers" står helt klart för den som brukar följa henne. Och i denna video bemötte hon alldeles nyss pseudovetenskapliga argument mot att utsläpp av koldioxid orsakar global uppvärmning.

Hon gör nytta. Vad än den ack så polemiskt engagerade "Professor Dave" må säga.

"Striden om utomjordingarna"

Jag har äntligen sett de två program som SVT sände för ett tag sedan om UFOs och splittringen i den svenska UFO-rörelsen. Mycket fascinerande. Men jag väntar nog med mer utförliga kommentarer.

Frågan berör mig eftersom jag som barn var UFO-troende, och hoppades att utomjordingar skulle komma att rädda oss... 

De två läger som beskrivs i programmen är dels skeptiker, som betvivlar att UFOs är utomjordiska rymdfarkoster, och dels de som både tror, och hoppas, att de är just detta. Och som vill ha kontakt med dem.

Det finns en tredje ståndpunkt, som tydligen finns mer internationellt än i Sverige. Och det är förstås att tro att de finns men att uppfatta detta som ett hot snarare än som ett löfte... Å andra sidan är de hot som finns mot vår framtid som skapats av människor så stora att det verkar onödigt att oroa sig för utomjordiska hot.

På ett sätt påminner debatten i svenska UFO-kretsar idag om 50-talet, då skeptiker stod mot frälsta, som hoppades just på att "flygande tefat" skulle rädda världen. Detta positiva budskap underbyggdes då av berättelser från så kallade "contactees" som beskrev positiva möten med utomjordingar. 

När sedan contactee-berättelserna mer och mer ersattes med berättelser från så kallade abductees - som talade om plågsamma erfarenheter av att kidnappas av ufonauter, försvagades kraftigt den "religiösa" ufologin (eller som den ofta kallades "ifologin", eftersom denna hävdade att man VISSTE att det var farkoster från yttre rymden, med välvilliga avsikter)

Men nu tycks den "religiösa" ufologin/ifologin ha kommit tillbaka i en helt ny form. Se gärna programmen.

Jag återkommer nog till ämnet 

----

Bilden nedan: Aura Rhanes, en sympatisk ufonaut från planeten Clarion, som contacteen Truman Bethurum sade sig ha mött 1952.

Dröm om Sabine Hossenfelder

Vaknade ur en dröm. Jag drömde att jag var på ett föredrag av Sabine Hossenfelder. Det var ett mycket långt föredrag.

Hon hade någon sorts kommunikation med publiken. Folk kunde räcka upp handen, och ställa frågor.

Det var en sak jag undrade mycket över. Jag räckte upp handen flera gånger, men hon ignorerade mig alltid, trots att hon lät andra fråga. Jag undrade varför.

Till sist vaknade jag. 

När jag kollade på min dator förstod jag varför föredraget hade varit så långt. Jag hade somnat från en video på hennes YouTube-kanal. Men när den var klar hade jag automatiskt kopplats till en annan video av henne. Och det hade bara fortsatt. Under tiden jag sovit hade datorn faktiskt spelat upp hela åtta videor med henne.

Det är klart, det förklarar ju också att hon aldrig lät mig ställa några frågor.

Det finns inget totalt vaccum

Om jag hade en föreställning om en tom rymd i universum har den gradvis försvunnit.  I flera steg. 

Ett av dem var när jag började inse att plasma finns närmast överallt i universum, även i den intergalaktiska rymden. Tråkigt nog fick jag denna lärdom genom att studera s.k. plasmakosmologer, som kombinerade framförandet av dessa insikter med kosmologiska teorier, som jag blev lite påverkad av, men som ter sig ganska tvivelaktiga.

De brukade inte tro på Big Bang, vilket gladde mig, och det var väl en förutsättning för deras kosmologiska optimism. Om universum är stabilt, kan man ju se fram emot ett evigt universum, och för den delen en evig plasma. Du och jag kommer inte att leva för evigt, men universum (och plasman!) kommer i alla fall att göra det.

Men tänk om Big Bang-scenariot ändå stämmer. I den alltmer framskridande glesheten kommer allt, även plasman, bli tunnare och tunnare, och till sist kommer ingenting att finnas kvar.  Och, nej, inte ens plasman.

Men för den som är rädd för total tomhet kommer så en räddningsplanka. I kvantteorin. 

För även om alla atomer, all energi, alla elementarpartiklar skulle försvinna kommer det ändå det finnas kvantfält överallt.

För enligt de senaste kvantmodellerna kommer även fält med noll energi att skapa både negativa och positiva energifält (0 kan sönderfalla i +1 och -1 om jag fattar saken rätt) och även nya partiklar kommer ständigt att uppstå ur detta.  

Det kan i kvantteorin inte finnas något absolut vacuum. 

Kvantfält finns alltid och ur dessa uppstår så kallade virtuella partiklar hela tiden. Och, vem vet, ur denna kvantsoppa kan genom fluktuationer av olika slag helt nya saker skapas.

Om detta kan man höra mer om i denna video . (Och strunta i den konstiga rubriken!)

Observera att enligt många kosmologer skapades universum ur en kvantfluktuation. Det skulle kanske kunna hända igen.

Det finns bara ett litet moln på kvanthimlen. Det finns en märklig teori  som kallas "false vaccum decay" och en otäck tolkning av denna kanske innebär att alla kvantfält också kanske försvinner en dag. Men jag är inte säker på att detta är vad som egentligen menas, och i vilket fall som helst är det ju endast en teori...

Så om vi lever i ett evigt hav av kvantfluktuationer finns det ju något som finns kvar, när allt annat förgås. 

För att parafrasera (och profanera) några rader i en mycket religiös sång av Lewi Pethrus - "Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna, men den som vet ska besinna att kvantfälten de finns kvar."

Lewi Pethrus 1937 - han skulle nog inte ha uppskattat hur jag profanerar hans sång...

Debunking Elon Musk

Elon Musk tillhör inte mina favoriter. För att uttrycka det försiktigt. 

En av de saker jag retat mig på är att han på största allvar hävdat att han inom några årtionden kan skapa en koloni på Mars.  

Här finns en hela 40 delar (!) lång YouTube-video som går igenom hans egenartade projekt och i detalj efter detalj försöker visa att det inte håller. Jag har alltid rent common sense-mässigt sett hans "projekt" som rent nonsens och glädjer mig åt att någon granskat det i detalj 

PS. Nej, jag har inte sett alla 40 delarna. 

 

Mars- Elon Musk kommer aldrig dit