Får man tycka om månen?

Läser vidare i David Ickes senaste. Om ni minns anser han numera att månen är skapad av reptilerna för att kontrollera jorden. Både fysiskt och mentalt. Månen skapar känslor hos människorna som gör att reptilerna kan upprätthålla sin kontroll.

Icke citerar verkliga eller inbillade fakta om att andelen mord och annat elände ökar vid fullmåne. Då blir också folk galna och mår dåligt.

Själv mår jag nog aningen bättre vid fullmåne. Det känns trevligt att titta på fullmånen. Och jag gillade också Ted Gärdestads "Jag vill ha en egen måne" när den kom 1972.

Det måste bero på mitt reptil-DNA. Tveklöst. Problemet är att Icke säger att de som har mycket reptil-DNA har makten på jorden. Konstigt. Det har jag i så fall aldrig märkt.

David Icke hakar också på konspirationsteorin om att månlandningarna var en bluff. I alla fall den första. Han nämner några av "bevisen" för detta utan att låtsas om att de ganska så effektivt har vederlagts.

Men Icke vore icke Icke (lägg märke till ordleken) om han inte lade fram en egen variant av det. För USA har visst varit på månen många gånger. Inte med raketer utan först och främst med hjälp av de flygande tefat som USAs reptilstyrda regering fått som gåva av sina utomjordiska mentorer.

Månlandningsbluffen syftade att dölja tidigare månfärder med dessa tefat.

Det förklarar också varför Icke kan dra upp den kemiska sammansättningen av månstenar som argument för att månen är skapad av reptiler. Det förutsätter ju att de verkligen är månstenar och inte kommer från Area 51.

Jag blir faktiskt så retad av Ickes skamlösa förtal av månen att jag har lagt upp bilder av månens fram- och baksida på start-respektive länksidan på min webbsida.

Vad har månen gjort Icke för ont, egentligen?

För att nu inte tala om reptilerna! Blev han biten av en orm i tvåårsåldern, eller?

Erik Rodenborg maj 2011